Hållbarhetskraven inom byggbranschen skärps, men ojämnt. Ledande aktörer vill ha allt mer detaljerad information om material och miljödata blir allt viktigare. Men viktningen varierar fortfarande avsevärt mellan marknader, utvecklare och projektkategorier. Så vad kräver kunderna idag – och vad bör branschen vara redo för imorgon?
Vad kunderna efterfrågar nu
Koldioxidavtryck toppar listan: Kunder efterfrågar oftast livscykelanalyser (LCA) och miljövarudeklarationer (EPD). Uppgifterna måste vara tillförlitliga, transparenta och jämförbara, och helst verifierade av en tredje part. Kunderna tittar också noga på vad uppgifterna faktiskt täcker. En deklaration begränsad till produktionsfasen, eller en föråldrad EPD för designfasen, räcker inte längre.
I allt större utsträckning bedöms även materialens förmåga att återanvändas, återvinnas och dokumenteras bidra till en cirkulär ekonomi.
Utöver lagstadgade krav sätter vissa byggherrar ett eget tak för koldioxidavtryck per kvadratmeter, strängare än den lagstadgade gränsen, eller söker miljöcertifieringar som LEED, BREEAM eller Svanen. Renoveringar och infrastruktur går långsammare, och vissa projekt kräver fortfarande inte någon miljövarudeklaration alls.
Reglering skärps – och fragmenteras
EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda kräver att medlemsstaterna inför gränsvärden för koldioxidavtryck för nya byggnader senast 2030. Finland, Sverige och Norge rör sig i samma riktning, men i olika takt:
- Sverige: Sedan 2022 har nya byggnader krävt en klimatdeklaration som täcker utsläpp under byggfasen, men inga gränsvärden gäller ännu. Enligt nuvarande förslag måste livscykelutsläpp beräknas för nya byggnader över 1000 m² från och med 2028 och för alla nya byggnader från och med 2030, då gränsvärdena också träder i kraft.
- Boverket (2023). Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration. https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publikationer/2023/gransvarde-klimatpaverkan/ Hämtad 2026-10-20.
- Finland: Gränsdragningar är redan på gång. De tillämpar för nya byggnader där tillståndsansökan lämnades in den 9 januari 2026 eller senare, och de kommer att skärpas under 2029. Ett fåtal stora städer har också satt sina egna, strängare gränser.
- Norge: Sedan 2022 har koldioxidutsläpp varit tvungna att beräknas för flerbostadshus och kommersiella byggnader, men inga gränsvärden gäller ännu. Gränsvärden har föreslagits, men inget datum har fastställts för när de ska träda i kraft.
Lagstiftning är bara en del av bilden. Krav kommer från många andra håll, vilket gör landskapet mycket fragmenterat. Nederländerna och Frankrike lägger till sina egna nationella krav utöver den vanliga miljövarudeklarationen, och i infrastrukturprojekt kräver till exempel finska och svenska Trafikverket sina egna produktgodkännanden. Kort sagt kan man hävda att varje projektutvecklare är fri att välja sitt eget ramverk och tolka det som de finner lämpligt.
Allt beror till stor del på land och plats. Som materialleverantör svarar vi individuellt på varje projekts behov
säger Tiina Partanen, hållbarhetsdirektör på Foamit.
Kunderna vill ha mer än miljödeklarationer
Pionjärerna vill även veta om materialsammansättning, hälsoeffekter och leverantörens hållbarhetsprestanda som företag. Det senare mäts ofta med den internationella EcoVadis-bedömningen. I Sverige bedömer system som Basta och Byggvarubedömningen (BVB) det kemiska innehållet och miljöegenskaperna hos byggprodukter. Foamit Sweden (tidigare Hasopor) har uppnått fullt betyg i Bastas kategori för hälso- och miljöfaror.
Vad bör byggbranschen förbereda sig för?
Kraven sträcker sig bortom en produkts koldioxidavtryck och täcker hela leveranskedjan och slutet av en byggnads livslängd.
- Transparens i leveranskedjan:Företag måste kunna visa var materialen kommer ifrån, under vilka förhållanden de produceras och hur långt de transporteras – inte bara för direkta leverantörer, utan även för andra- och tredjeledsleverantörer.
- Datakvalitet:Miljödata måste vara verifierade, aktuella och täcka hela livscykeln.
- Digitalt produktpass (DPP): Istället för att stå fristående kommer EPD:n att bli en del av en produkts tekniska data, allt på ett ställe.
- Rivning och materialeffektivitet: Material från rivna byggnader måste hållas i cirkulation genom återanvändning och återvinning.
Hur Foamit reagerar
Foamit uppfyller dessa krav projekt för projekt och land för land. Omfattande miljövarudeklarationer (EPD) finns tillgängliga för deras produkter och i Finland har företaget en hållbarhetsklassificering från EcoVadis. Skumglas är en helt cirkulär produkt
Vi hoppas att kraven kommer att börja belöna produkter som verkligen stödjer den cirkulära ekonomin
säger Partanen.
Budskapet till kunder och konsulter är tydligt: se bortom koldioxidavtrycket. Kontrollera om informationen är verifierad och aktuell, och hur väl leverantören känner sin egen leveranskedja.